glömde en sak innan

Man blir ju glömsk av att amma och det har jag märkt... Jag ville ju berätta att han som utförde ultraljudet på Linnea hade ett så härligt och roligt namn. Han hette doktor Sonnenschein, alltså doktor Solsken på svenska. Har aldrig hört talas om någon som heter det i efternamn förut men det är ju ett namn som måste ge folk idel positiva tankar :-)

tisdag

Idag åkte mamma och Jennie till Geneve för att hälsa på pappas moster Gerd. Jag var dock på sjukhuset med Linnea för en rutinkontroll. De gjorde ett ultraljud på hennes höfter för att se att allt var bra och att de inte kommer att hoppa ur led som de tydligen kan göra på ca en promille av alla bebisar, det såg dock bra ut hos lilltjejen. Hon var så söt där hon låg inklämd i brädan som de har för bebisar, hon sov hela tiden och var ihoprullad som en igelkott. Just nu är hon inte lika söt och igelkottsaktig, hon skriker och vill inte ligga ensam så nu ska jag gå och leka med henne och hennes bebisgym...

Mormor och moster

I fredags kom mamma och Jennie hit till oss för att hälsa på lilla knytet. Tråkigt nog har hon fått lite kolik just inför besöket men det verkar vara lite bättre igen, i torsdags och fredags var det värst. Fast hon är ju lugn och söt mellan krampanfallen ändå och mormor och moster myser med henne när de kan. Idag var vi ute och gick det var 9 grader varmt och strålande solsken så det var en härlig promenad och mormor körde stolt vagnen och blev lite sentimental när hon sa att det var typ 25 år sedan hon senast körde barnvagn...
De hade med sig en del efterlängtade saker också som släta bullar, mandelmassa och BOBs apelsinsaft, så idag har det vankats semlor och saft :-)

Toppendag

Igår var verkligen en toppendag! Det började med att jag vaknade vid 8 för Linnea ville ha frukost, det är inte så ovanligt. Vad som var ovanligt var att jag var inte trött utan pigg och glad, så vi gick upp "tidigt" igår. Sedan blev dagen bättre för jag kunde gå på en rundpromenad. Tidigare har jag bara kunnat gå typ 7 minuter i en riktning och sedan 7 minuter tillbaka igen, men eftersom det har regnat och varit plusgrader flera dagar nu har vägarna blivit mycket bättre och man kan alltså nu gå i en cirkel istället och det tar säkert 30 minuter! Idag ska vi utforska om man kan gå lite på fälten redan...
Sedan åkte vi in till stan och blev bjudna på ganska fin restaurang tillsammans med Lukas familj och deras medarbetare så vi var 14 personer allt i allt. Jag käkade baconinlindad tomme-ost till förrätt och sedan lammfilet med potatisgratäng till huvudrätt och maräng med grädde till efterrätt, smaskens! Jag drack dessutom det första lilla glaset rödvin på 10 månader...det märktes i huvudet ;-) *haha* Under hela restaurangbesöket som varade i 5 timmar behövde jag bara amma en gång och Linnea var så lugn och fin i sin vagn, wow vilken lyx!
Nu är solen framme så vi ska ut och ta en runda.

4-veckorskontroll

Imorse var vi hos barnläkaren med Linnea för hennes 4-veckorskontroll. För det första tyckte både Lukas och jag att doktorn var trevlig så vi kommer att fortsätta gå hos honom och det är skönt för det är inte alltid lätt att hitta en läkare man gillar som dessutom accepterar dig som patient. För det andra fick jag ringa till 3 läkare innan jag hittade en som antog oss som patient, knepigt system i det här landet ibland...
I alla fall sa han att allt såg bra ut. De röda fläckarna på ögonlocken försvinner för det mesta inom ett eller två år, så vi får väl hoppas på det för hennes skull, Lukas har också ett storkbett i nacken och det har inte försvunnit... De kallas för övrigt "Storchenbisse" (=storkbett) här i landet, vet inte om vi har ett liknande uttryck på svenska. Han gav henne sista dosen K-vitamin och så vägde och mätte han henne, nu väger hon redan 4150 g och är hela 52 cm lång. Hon har alltså växt 4 cm sedan födseln, det är ju 1 cm per vecka, wow!
Nu sitter hon och sover i sin nya babysitter, så det är dags för mig att fixa lite lunch...

Grattis på 1-månadsdagen Linnea!

Idag har Linnea varit hos oss i en hel månad, otroligt hur fort tiden har gått! Dagen till ära var vi en babyaffär och köpte lite "stimuleringleksaker" dvs en babysitter och ett babygym med filt. Det blev också en ny badbalja för den vi skaffade från början är vi inte nöjda med. Nu har jag dessutom hittat till babyproffsens hemsida, synd att Sverige är så långt borta, de har ju verkligen jättemycket härliga saker de där babyproffsen.

Här är Linneas 1-månadsfoto, vilken styrketräning för nacken!

Scrapping - min pappa med sin pappa

Här är en liten Layout som jag har gjort till en skisstävling som är på Scrappers hemsida: http://scrappers-blogg.blogspot.com/ Uppdraget var att göre något i bara bruna nyanser, inklusive motiv. Jag hade dock svårt att hitta ett foto som går helt i brunt, det här är i sepia och det är ju brunt typ... Dessutom använde jag lite guld för att lätta upp det hela, men guld är ju också nästan brunt, eller?

Fotot är lite skevt taget för att blixten inte skulle blänka i motivfotot...

kanske en kompis till Linnea

Idag fick vi reda på att vår kompis Karin, som har en svensk mamma, har fått sin bebis. Hon föddes den 12:e och heter Ida Filippa. De har valt samma sjukhus som vi var på så bebisen finns på sjukhusets hemsida. Karin har en dotter sedan tidigare lilla Nora som är 2,5. Eftersom de också pratar svenska och hon vill att hennes barn ska lära sig svenska kommer vi nog att ha en hel del "spelträffar" tillsammans i framtiden.

Jag tog lite nya bilder på Linnea idag i hennes nya pyjamas, visst är den söt och hon också!

Linnea på besök i stan

Igår gjorde vi vår första besök i stan med Linnea, först var vi hos Cecilia och Remo och åt scones (smaskens!) sedan var vi snabbt hos Lukas mamma och pappa och drack lite te. På vägen hem åkte vi inom McDonalds och köpte med hamburgare som vi åt framför tv:n. Utflykten gick bra men hon var rätt mycket vaken och skrikig på kvällen så det var kanske lite mycket att bearbeta för henne. Nu ligger hon och hickar i sin säng och jag ska beställa lite mer foton så jag kan scrappa lite mer.

resa till stan & en räv

Idag var jag i stan för första gången på typ 4 veckor, jag kände mig som en rebell att bara sticka ifrån sådär. Jag lämnade Linnea och Lukas hemma och åkte iväg i hela 2 timmar, det tar en timme att åka fram och tillbaka med tåget så det betyder att jag hade en hel timme att göra allt jag skulle i stan. Naturligtvis räckte det inte helt och hållet men jag fick en hel del uträttat och på hemmaplan gick det också bra, de har inte varit ensamma så länge förut så det var ett litet test... Jag kunde dock inte kolla in rean men jag fick inköpt ett par amningsbehåar och 2 amnings-t-shirts. Jag gillar dock inte sådana tröjor särskilt mycket, så det är mest när jag måste vara anständig och inte flasha för mycket som de kommer till användning. Dessutom blev det så klart ett par klädesplagg till Linnea. Tyvärr hade min favoritsushi-take away inte öppet, hade glömt bort att de inte har öppet på helgen, så istället tog jag med en salamisandwich hem, det är något jag saknade under graviditeten så jag njöt av den mackan.
När jag sedan åkte hem igen såg jag en jättefin räv alldeles vid sidan av spåret ute på ett fält. Den var verkligen liten och gullig och inte alls skabbig utan jättefin, det var roligt!
På eftermiddagen hade vi besök och Linnea fick mer presenter, båda besöken hade med sig en speldosa...vi har fått jättemånga speldosor nu så snart kan vi nog öppna en speldoseaffär ;-). Fast det kan ju vara kul att inte lyssna till samma musik hela tiden.
Förresten var Linnea i tidningen häromdagen, så här ser vår tidnings "Hej världen" (titel från Kristianstadsbladet) ut:

Scrapping - Götti Tim

Jag har äntligen fått de första fotona framkallade. Jag hade sådan lust på scrapping så idag skippade jag eftermiddagstuppluren (vilket märks för nu är jag trött!) och gjorde den första layouten till det andra Linnea-albumet. Det första albumet innehåller layouter med foton innan hon föddes som hennes ultraljudsfoto och bilder på min mage osv. Götti är för övrigt schweizertyska för gudfar...

Freestyle-kiss

Jag har upptäckt att lilla Linnea gillar att kissa freestyle, borde egentligen kunna spara lite blöjor sâ men det blir en hel del handukar att tvätta... För att klargöra det hela freestyle-kissande är att man typ klämmer tills blöjan âker av och dâ producerar man en liten sjö pâ blöjbytningsunderlaget och ser väldans nöjd ut under tiden som man gör det. Barnmorskan pâ sjukhuset förklarade att det är "kylan" när man tar av kläderna för att byta blöjan som utlöser den här reaktionen. Jag skulle vilja gâ med henne pâ en PEKiP-kurs och där är alla bebisar nakna, undrar hur kurslokalens golv ser ut efter ett sâdant kurstillfälle ;-)

MVB = BVC

Idag var Linnea och jag på vårt första officiella möte och det var hos bvc, typ. Det kallas Mutter- und Väterberatung här vilket betyder mamma- och papparådgivning men den svenska motsvarigheten är väl bvc eller är det mvc? Antagligen bvc nu eftersom hon ju är född, jag antar att mvc är dit man går under tiden som man är gravid...? Jag fick en hel del information med mig hem att läsa och så kunde man fråga lite frågor om det var något man undrade över. Lilltjejen blev vägd, nu väger hon 3870 g, så hon har gått upp lite och det är ju bra. Sedan kollade rådgivningstanten om hon kunde fixera blicken och det kunde hon för ett kort tag och så följde hon ett rörligt föremål med blicken. Det är roligt att titta på, för bebisar i den åldern vrider ju inte på huvudet de följer bara föremålet med ögonen så när föremålet är alldeles i kanten av blickfältet är det mycket ögonvita hos bebisen ;-)
Det var dock ingen trevlig promenad till rådgivningsstället eftersom det är typ 5 minusgrader idag och den kalla vinden blåser rejält, dessutom är vägarna fortfarande superdåliga att promenera på, det lär väl inte ändra sig förrän det smälter nästa gång...fast då kanske de blir ännu värre.

2x Weihnachten/jul

Här i landet finns det ett projekt som heter 2 x Weihnachten = 2 x Jul. Det handlar om att man ger vidare saker som man fick till jul och inte vill ha eller behöver till de som behöver det bättre. Fast i praktiken köper man en hel del saker som man sedan skänker, eller i alla fall gjorde jag det. De vill ha mat, hygienartiklar, skolmaterial och barnskor och ärligt talat fick jag inget sådant i julklapp som jag kan skänka så jag var och köpte lite bra-att-ha-mat som ris, pasta, chokladmjölkspulver, och lite kex och sådant. Hälften av det de får in går till schweiziska ställen som kvinnojour, soppkök, barnhem, flyktingsanläggningar osv. och den andra hälften går till utlandet, årets länder är Moldavien, Vitryssland och Bosnien Herzegovina.
Man packar in det man vill skänka i en box och sedan tar man med den till posten som är med och sponsrar och därför kan man skicka paketet grattis till projektcentralen.
Så jag och Linnea trotsade kylan och snökaosiga vägar och gick till posten med vårt paket idag. Det var första promenaden med vagnen och det lär inte bli fler här i trakten tills vägunderlaget ser bättre ut, det var en kamp att köra vagn genom snö och på is...

"3-kungardagen"

I tysktalande länder heter dagens dag Dreikönigstag (som titeln säger typ 3-kungardagen), dvs det handlar om de tre vise männen som kom för att titta på Jesusbarnet. Dagen till ära äter man här i Schweiz en Dreikönigskuchen, det är en vetedegskaka typ lite som en butterkaka utan fyllning. Det som finns i kakan är dock en gömd liten plastkung, den som väljer det stycket där plastkungen finns, blir kung för dagen. När Lukas köpte vår kaka så fanns det bara stora kvar, så vi fick äta en massa stycken sedan skippade vi ätandet och letade bara upp kungen, den fanns i ett stycke som jag valde, så nu är jag kung för idag (=jag får bestämma vad det blir till kvällsmat imorgon). Jag valde Jerrykatten som min vikarie det låter bra med Katten är Kung :-). Kungen (och vikarien) får dessutom en liten papperskrona att ha på sig så länge han/hon orkar...

Mycket att läsa om förlossningen...

NU har jag äntligen fått tid och ork och rumpan är så pass helad att jag kan sitta längre tid på en stol, så nu kan jag skriva om förlossningen.
Jag hade ju fått tid till ”igångsättning” onsdagen den 17:e december klockan 7.30. Det skulle dock visa sig att jag inte behövde den tiden. Jag vaknade nämligen vid 4 på morgonen och kände mig dålig. Min första tanke var att jag hade fått någon sorts maginfuensa men när jag hade somnat om och vaknade 10 minuter senare av samma känsla fattade jag vad som hände, det var värkar. Det roliga är jag har alltid trott att värkarna skulle börja mellan 3 och 4 på natten, så varje natt när jag har vaknat efter 4 och inget har hänt har jag avskrivit den natten som Natten med stort N, det var väl därför jag inte fattade först vad som hände...
I alla fall försökte jag sova lite till, alla säger ju att det tar lååång tid för första bebisen att komma och jag hade ju en tid till 7.30 som jag tänkte hålla, så jag tänkte att det är ingen idée att gå upp utan det är bättre att sova lite till. Jag hade ju inte kunna somna kvällen innan eftersom jag tänkte på igångsättningen, så jag var väldans trött och hade fått typ 3 timmars sömn. I alla fall låg jag och dösade till 5-tiden, då gick jag upp och käkade lite flingor med mjölk, man måste ju stärka sig lite. Värkarna var rätt okej fast ganska jobbiga redan, men man har ju också hört att det ska vara smärtsamt att få barn så det var bara till att acceptera. Jag gick och duschade och vid 6-tiden väckte jag Lukas som vi hade bestämmt dagen innan, han fick en shock när jag sa att det hela redan hade satt igång, sedan kräktes jag i badkaret, frukosten var alltså inte välkommen ;-)
Vi åkte och det var världens snöoväder, alltså inte de bästa förutsättningarna för en lite hypad bilkörare (Lukas) att transportera en lite smärtdrabbad mig till sjukhuset, inte så lätt att slappna av heller i det vädret... I alla fall kom vi till sjukhuset som vi skulle och jag anmälde mig i receptionen, och de bad mig sitta ner och vänta. Jag blev lite knäkt, vaddå sitta ner och vänta, det gör ju ont! Dessutom är det inte jättekul att vänta i väntrum med andra människor när man går omkring som en galen ko och frustar med jämna mellanrum. Vid 8-tiden var vi i alla fall i en förlossningssal och jag blev undersökt av barnmorskan som meddelade att jag redan var helt öppen. Det betydde inga smärtmedel, ingen spruta i ryggen, bara ingenting! Inte vad jag hade velat, värkarna var så konstigt oregelbundna och ganska korta men väldans smärtsamma, framförallt hade jag fruktansvärt ont i ryggen. I alla fall var det bara att sätta igång, blåsan var fortfarande intakt så vi tog hål på den för att det skulle gå lite fortare. Sedan var det bara att pressa vilket inte alls var så lätt som man kan tänka. Kroppen gillar ju inte smärta särskilt mycket så när jag pressat en del och det kom till delen där det gjorde ont att pressa slutade jag liksom automatiskt. Dessutom var värkarna för korta och jag kunde inte pressa så länge så jag fick värkdropp. Då visade det sig att "kanylen" (=plastsaken som man ger infusioner igenom) som hon hade satt i handen hade sprängt venen och värkdroppet kom bara i armen som blev som en vattenballong=full med värkdropp som inte gick ut i blodet. Så barnmorskan fick lägga en ny "kanyl" i handryggen vilket inte heller är trevligt, men den här gången fungerade det i alla fall och droppet kom dit det skulle.
Ändå ville inte bebisen komma ut, så jag fick 2 lokalbedövningssprutor i underlivet(aj!) och sedan blev jag dessutom klippt, Linnea fick en trevlig sugklocka på huvudet och sedan drog Frau doktor allt vad hon kunde, tyvärr gick det inte på första värken och den andra värken lät vänta väldigt länge på sig (aj, aj!) men när den väl kom ”rutschade” Linnea ut (klockan 10.38), hela mitt underliv sprack, trots snitt, från början till slutet, dvs. fick sy till och med ringmuskeln som också den hade brustit. Sedan låg jag där på sängen och darrade, med slabbig bebis på bröstet och en doktor som övade korsstygn (så kändes det i alla fall) i underlivet på mig. Vilken tur att det blev fler sprutor efter stygnen, fast de gjorde ont de också, men i alla fall var de verkligen effektiva! Lilltjejen blev lite tillsnyggad fast inte badad och man mätte och vägde henne, gjorde ett fotavtryck och Lukas fick ta på henne hennes första kläder och sedan fotograferade man henne. Allt under tiden som jag kunde gå och duscha och fick lunch, det var rätt overkligt att sitta och äta typ direkt efter förlossningen, fast egentligen var det ju redan 1,5 timme senare, men jag fick inte ner så mycket ändå.
Det visade sig alltså bli en väldigt kort sak, tog bara 2.5 timme att födda efter det att vi hade kommit till sjukhuset. Den där förberedelseakupunkturen var alltså nog effektiv i alla fall.